Hoppa till innehåll
    Navigera framåt för att komma åt föreslagna resultat
    Hur ett handbyggt hem hjälpte två Superhosts att (nästan) gå i pension

    Hur ett handbyggt hem hjälpte två Superhosts att (nästan) gå i pension

    Från den första tegelstenen till den första gästen – ett par delar sin värdskapsresa.
    Av Airbnb den 17 jan 2019
    4 minuters läsning
    Uppdaterad 5 mar 2020

    För Superhosts Mary och Buster Reynolds har gästfrihet och boendebyggandet varit en del av livet under 40 år. "Det är en livsstil", sa Buster. Han och hans fru Mary har byggt sitt hem för hand sedan 1980, och delat det med gäster. "När alla dessa nya människor kommer in får du möjlighet att se ditt hem med nya ögon. Vi är verkligen stolta över vad som har hänt." Fastigheten – som ligger i ett före detta naturreservat för fåglar, 30-minuters busstur från Johannesburg, Sydafrika – har ett större hus med tre gästrum, samt två gäststugor. Och till slut gjorde paret det färdigt "igår kväll!" Mary skrattade: "Jag har bokstavligen precis gjort färdigt kaklet i det nya badrummet.”

    Mary och Buster tog en paus från plattläggningen för att berätta för oss om hur de började som värdar, hur det har hjälpt dem genom pensioneringen, och varför det kan finnas ett annat hus precis som deras 500 mil bort i Nigeria.

    Att bygga ett boende för hand verkar vara ett stort företag. Jobbade ni båda i byggbranschen förut?
    Mary: "Nej, faktiskt inte. Buster är en pensionerad filmfotograf, och jag arbetade med utbildning under större delen av mitt liv. Vi brukade ha en hyresvärd som byggde fritidshus, och de var så dåligt byggda att vi tänkte att om han kunde göra det...kunde vi göra det bättre. Buster gick en tegelkurs och jag köpte en bok om rörmokeri.”

    Är det din utbildning?
    Buster: (skrattar) "Vi hade inte råd att köpa ett boende då. Det var enda sättet att få huset vi ville ha på den mark vi ville ha. Så vi började med 3 000 rand (218 USD) och utgick därifrån. Varje helg, varje minut vi hade över, varje extra cent gick till boendet."

    Mary: "Buster gjorde byggnaden, och jag arbetade på insidan. Balkarna är gjorda av lokala gummiträd, och en stor del av det andra virket kom från skrotupplaget vid Crown Mines, en av de första guldgruvorna i Johannesburg. Det enda vi anlitade för var arbetet med elektricitet och stråtaket eftersom det är väldigt specialiserat. Stråtak är ett traditionellt hantverk, så vi anlitade lokala experter för att lägga taket, med gräs handklippt av deras fruar. Det är nästan som Michelangelo och Sixtinska kapellet, att tillbringa nästan en livstid klättrandes upp och ner för stegar. Det är som att leva i ett konstverk.”

    Har småpratet om huset blivit ett bra sätt att få kontakt med gäster?
    Buster: "Ja, definitivt. Huset har en öppen planlösning, något som inte ens fanns i ordboken 1980. Nu har tiden äntligen hunnit ikapp oss! Gäster kommer in genom köksdörren och förs omedelbart samman med [hemmet och] vad vi serverar till frukost: hemodlad och hemlagad sylt, pickles, och chutney, samt hembakad granola och muffins. Det finns alltid en mängd olika brödsorter, gott om kaffe och rooibos-te, vilket är en sydafrikansk grej. Vi sitter minst en timme vid frukostbordet och pratar.”

    Mary: "Vi hade en grupp från Nigeria som hade förväntat sig ett 5-stjärnigt hotell. När de kom in tappade de hakan, men det dröjde inte länge innan de vande sig vid upplevelsen. När de väl skulle åka bad en av dem om en kopia av våra husritningar, för att han ville bygga ett hus som vårt. Så någonstans i Nigeria kan det finnas en kopia av vårt hus.”

    Det låter som den finaste komplimangen! Hur började ni som värdar?
    Mary: "Genom AFS – American Field Service, ett internationellt utbytesprogram. I 1984 gjorde vi en fantastisk resa till Amerika, och när vi kom tillbaka letade AFS efter värdfamiljer. Sedan dess har vi varit värdar för sju studenter, var och en i ett år, och från hela världen. Värdskapet blev en livsstil för oss. Vi har också lagt till två stugor, ursprungligen för våra föräldrar, och sedan för uthyrning. I 2017 uppmuntrade vår dotter Katy oss att bli medlemmar på Airbnb och vi började få bokningar nästan omedelbart.”

    Vad gillar du mest med värdskapet?
    Mary: "Det är människorna. Vi har alltid gillat att ha folk här, lära oss mer om olika kulturer, och få veta varför folk kommer till Sydafrika. Vi hade en fantastisk grupp afroamerikaner från Chicago som ville upptäcka sina rötter. Vi gav dem tips på platser där vi tänkte att de skulle njuta av autentiska afrikanska upplevelser. Och de blev helt överväldigade och kände en stor samhörighet med kulturen.”

    Buster: "Det var också en argentinsk man som var så fascinerad av vårt komposteringssystem att han ville åka hem och starta ett kompostföretag. Det är såna historier som håller oss igång.”

    Mary: "Dessutom var Buster tvungen att gå i förtidspension, och eftersom jag är halvpensionerad har denna extra inkomst gjort en enorm skillnad. Den låter oss fortsätta att bo i vårt hem. Vi har också anställt två hushållsarbetare och en trädgårdsmästare. Om vi inte hade haft intäkterna från Airbnb skulle de också förlora sina jobb. Vår avsikt är inte att göra någon vinst eller tjäna massor av pengar – absolut inte – utan bara att behålla vårt hem och hålla Nelly, Elizabeth och Mishek anställda.”

    Har du några råd till värdar?
    Mary: "Du måste gilla det du gör – annars är det inte värt besväret. Vi gillar det. Och när folk uppskattar saker vet man att man gör rätt."

    Informationen i denna artikel kan ha förändrats sedan den publicerades.

    Airbnb
    17 jan 2019
    Var detta till hjälp?